Nu har äntligen den efterlängtade utbildningen börjat! Jag har sett fram emot detta så länge nu. Vi har varit ute på Ekerö nu fredag till Söndag hela dagar. Arrac har varit med alla dagarna. 

Teori hela helgen, det är ju svårt att börja med praktik när man inte kan något. Vi har pratat om mycket allmänt men har börjat tittat på rädsla. Jätte intressant är det. Hjärncellerna går på högvarv. Nästa gång om en månad träffas vi igen tre dagar och då slängs vi ut i praktiken. Det som är så bra med denna utbildning är att den har så mycket praktik. 

Nu är det dags att börja hitta projekthundar. Vi ska ha hundar med rädslor av olika slag, aggression och hundar som har jakt problem (antijakt) sammanlagt 8 projekthundar, samt ett flertal kurser på det. Jag har hittat den första hunden med rädslor som jag ska ha träffat och pratat med innan nästa gång på utbildningen. Sen har vi massa andra läxor också. Det kommer inte bli ett lugnt år precis, men fasen va kul det ska bli! 

Klart jag ska berätta hur det gick för Arrac - ville spara det bästa till sist    Vi har varit där 8 timmar per dag i tre dagar. Jag var lite orolig för passiviteten. Men han var helt otrolig. Första dagen den första timmen skällde han lite, allt är ju nytt för honom så inte så konstigt. Separationen från mig klarar han inte så det får vi träna massor nu. Lämnar jag honom till någon och går iväg så fungerar det bra om denne leker med Arrac eller på annat sätt fångar hans uppmärksamhet. Sen resten av första dagen så var han lugn och jätteduktig. 

Igår och idag var han super lugn, han hade inga problem att vara passiv i 8 timmar. Visst har jag lekt på lunchen men det är ingenting i jämförelse med vad vi brukar göra. Passiviteten är kanon bra! Det ser ljust ut för honom med andra ord. Sen finns det ju massor med olika situationer som han ska klara av att vara passiv i, men så här långt är han ju jätteduktig. 

Idag satt vi bara med långa föreläsningar och han låg och sov i mitt knä, eller tuggade på ett ben. Jag är så imponerad, jag underskattade honom måste jag säga. 

Nu ska han få vila upp sig ett par dagar, med tanke på att han har mycket nytt som han ska smälta såsom, ny miljö, människor, hundar, passivitet ja mycket var det. Men när han är utvilad ska vi på  allvar börja träna med separationen så det inte är några problem senare. Mitt mål är att det ska vara "klart" innan könsmognaden. Så mycket träning blir det. Vi ska klippa navelsträngen!  

Ja det har varit en fullspäckad helg och Arrac har varit helt otrolig. Han är fortfarande inte rumsren men nu har han varit rumsren i två dagar på raken, om inget händer under kvällen så blir det tre dagar. Ja han är bra på många sett men detta är han lite sen med... Ändå är vi ute OFTA! Det kommer, det är jag säker på!

Allt för idag!

Så var det valpkurs igen, roligt. Jag är ju som sagt instruktören på kursen och det är husse Robert som går med Arrac. Vad gör man inte då "konkurenterna" inte har någon valpkurs nu, ko då går man på sin egen. Man får ju inte var dum heller   

Idag var hantering huvudtema på kursen. Vi tränade vidare på sitt och började med ligg och betinga ett inkallnings ord.

Arrac var jätteduktig. Det som är jobbigt för honom är att matte är där men är inte med HONOM! Lite separationsångest, så det är jättenyttigt för honom. Jag tränar på att lämna honom, han måste inte med mig överallt. Så om jag inte sköter det rätt så kan han lätt få riktig separationsångest. Han var lite bättre än förra gången. Passiviteten går jättebra, det var den jag trodde skulle vara svårast, men det klarar han. Övningarna kan han ju redan de flesta (och många därtill) men jag är ju ute efter den här sociala biten man får vid kurser, samt passiviteten att också bara "vara" och inte alltod "göra" något.

Ja det är bara två gånger kvar sen får jag ut och leta efter andra kursen som jag kan gå, dock så gör mitt jobb så att det kör ihop sig lite. Jag jobbar måndag - fredag kl.14:45-21:20 så jag missar ju allt såm går på vardagar. Och nästan alla helger håller jag kurser  

Jaja, på fredag börjar jag utbildningen PROBLEMHUNDS KONSULT hos DailyDog (www.dailydog.se) och då kommer Arrac vara med och det blir ju tre hela dagar med passivitet! Så träning kommer han få.

Lite bevis material från valpkursen kommer här

Husse klär på Arrac en T-shirt

Arrac har nu fått på sig T-shirten. Jättebra sätt att träna hantering. Godis tillkommer också   Valparna tycker inte att detta är lika läskigt då människorna är mest upptagna med den här tröjan än själva valpen. Valpen känner sig inte så utsatt då, bra uppvärming på hanteringen.

Här får en av de andra kurs deltagarna sätta på honom T-shirten. Det gjorde hon jättebra, och Arrac var lugn och fin. Såg ut som han var jättevan att "klä på sig" (Han har inte ett enda klädesplagg här hemma, inte ens en jacka)

Sitta fint kan vi också

Husse gör "lugna händer" vilket innebär att när man får händerna på sig så ska man gensat lunga ner sig, att lägga sig är helt OK!

Ja det var väl allt för idag då. Jag är nöjd med Arrac och Robert samt resten av kursdeltagarna som var lugna och fina med alla hundarna. De kämpar på jättebr

Nu är det Zeldas tur att synas i bloggen. Allt handlar ju nästan bara om Arrac, hon lever lite i suggan av honom för tillfället. Men det är bara temporärt. Så tror jag det blir för många som skaffar valp, tyvärr. Hon är som tur är ingen hög aktivhund som Arrac, då skulle jag väl inte haft ett hus kvar   Ja hon har ju lite dumheter med sig bagaget så hon får helt enkelt inte vara med Arrac ute det är då hennes dumheter kan komma fram. Arrac är för läraktig helt enkelt.

Nog om det, nu var ju problemet hur jag skulle hitta någon form av aktivering som hon tycker är kul. Hon gillar bara att spåra. Sök skulle hon säkert klara fin fint rent nosmässigt men inte socialt. Hon skulle inte bli så glad att hitta nån i skogen så länge hon inte känner personen förståss och sen går det inte att ha henna lös, hon sticker på vilt.

Så vad gör man på vintern, jag kan ju inte lägga spår i snön, det syns ju! Då kom jag på iden i går när jag gick och la mig. Jag och Arrac går ut, på plogade vägar och upptrampade stigar så våra spår inte syns och så får Robert ta Zelda ca 20 min senare och leta upp mig och Arrac. Det blir ju spår med en hög motivation i slutet.

Jag gick en bra bit, uppskattningsvis 700-800m långt. Det längsta spår hon har fått tidigare är drygt 500m. Rent spårmässigt så la jag på massa försvåringar som man inte ska göra. Men hon hade bara koppel på inte sina arbetstecken, så jag inte "förstör" något i hennes målbild av arbetstecknet. Hon har aldrig spårat när det är -12 garder! I snö! SÅ långt! Men jag var övertygad att hon klarar det med rätt motivation.   

Skulle jag ha "gjort" ett vanligt spår med apporter som hon inte uppskattar så kanske hon hade gjort det halvdant, men att jag försvinner är en hög motivation för henne. Robert sa att hon var jätteduktig, en vinkel var lite svår men hon kom på det efter några sekunder annars var hon rakt på hela tiden om jag förstod Robert rätt. Han var mycket imponerad av Zelda. Jag med! Men jag vet att hon är otroligt duktig. Så vi får väl ha detta som aktivitet nu under vintern eftersom hon verkar uppskatta det helhjärtat! Att träna lydnad inne är väl OK i några minuter men sen räcker det tycker hon. Om hon skulle välja helt fritt så tror jag att hon skulle vilja vara en eftersökshund, dock vet jag inte hur stort intresse jag har för det   

Min stor Zelda tjej, hon för underbar hon. Piper och gnäller gör hon trots dagens uppgifter, inte blir hon trött i nosen i första taget inte. För göra detta några gånger i veckan. Dock måste husse vara hemma, jag kan ju inte göra det själv. Sen kanske även lite längre   Jag tror hon klarar det, annars är jag försiktig med att gå för fort fram. Jag tror att Zelda underskattas för ofta eftersom hon annars är rätt så "SLÖ".  Hon verkar ha fått en blodhunds nos   

Lite bilder från idag då Zelda hittat mig och Arrac. Hon blev gladast övr att se mig men Arrac blev ännu gladare över att se henne och toger över all lek!

Här springer de rakt emot varandra, de har väldigt roligt ihop och Zelda ser ganska kul ut själv då hennes förstora kostym fladdrar!

Först kommer Zelda i en rasande fart så snön yr!

Efter kommer lilla Arrac och skuttar fram!

Ja tyvärr blev bilderna suddiga men man ser ju ändå. Det ser ganska kul ut, matte är road i alla fall    

Hej på er!

Idag har det tappats fler tänder, vi hittade två stycken. En liten framtand och en större kindtand! Så små - gulligt eller äckligt, beror på vem man frågar   Vi har sparat dem i en tändsticksask.

Idag tog jag med mig kameran ut. Arrac börjar garanterat komma in i spökåldern. Han små moffar så saker som han har gått förbi flera gånger och nu plötsligt har skyltar och sopptunnor förvandlas till MONSTER! Han sätter sig bredvid mig lite bakom och tittat och moffa. Han har öronen framåt och är misstänksam. Svansen har jag aldrig sett mellan benen, den är rakt ut eller lite lägre. Det är ju en del av utvecklingen, men jag upplever honom inte skraj på nått sätt. Han har en ganska så "klok" inställning om man kan säga så. Han sitter gärna kvar där han är då han upptäcker något. När han ser att dett ainte är farligt så går han fram om han vill, eller går därifrån.

Nyfikenhet har han gott om, han hittade en Mc'donalds läskflaska påvägen hem. Jag var bara tvungen och filma lite nu när kameran ändå var med   

En summering av dagens promenad:

• Tränat inkallning
• Hålla koll på "olydiga" matte som försvinner hela tiden   
• Kamplek träning
• Lyssant på när gubbar snickrar (höga ljud träning)
• Tränat på att INTE springa fram till förbi gående männsikor  men lyckat reultat (lös hund).
• Träffat grannen på skidor - LÄSKIGT
• Gått förbi läskiga bilar, sopptunnor och MONSTER skyltar!
• Träffat min pappa (läskig har inte träffat honom så ofta)
• Tränat på hälsa fint, en lugn hund får hälsa! 
• Skvallrat på viltspår
• Juste utforskat främmande förmål   (filmen) 

Nu tror jag inte att jag har glömt något. Jättekul har vi ute iallafall.

Hej då!

Idag har Arrac och jag varit ute på lite äventyr. Vi har varit ute och lekt gärnet, tittat på hästar, hälsat på gubbar och tanter med stavar (lite läskigt!), aktat oss för bilar och slängt oss i snön! Asså vi slängde oss inte när bilarna kom det gorde vi sen bara för att det var kul! Vi slängde också favoritleksaken i snön så den försvann så lillskiten får hitta den med nosen   

Nu börjar matte krypa ut ur sitt ide när graderna ökar. Jag avskyr verkligen kyla och har hållit mig till inomhus aktiviteter för det mesta med hundarna. Men idag sparkade jag mig i häcken och gick ut med Arrac. Va roligt vi hade    Vi tränade såklart också. Jag belönade varje spontan kontakt, (vilka blir många då han är väldigt kontaktsökande) antingen fick han ett beröm, en godis eller lek. Allt gick lika bra! Inkallning tränade vi ju såklart också. Vid varje inkallning så passade jag på medan han var upptagen med annat. Han kommer som ett skott på varenda inkallning   Jag kallade in honom när han äter bajs, luktar på vilt spår och när han springer framför mig (alltså han springer bort från mig, han tvärvänder vid inkallningen!) Så duktig liten skit!

Undar om han börjar komma in i spökåldern, han börjar moffa så saker ute hmm... Några andra kakor* som känner igen sig??? 

*Arrac och hans syskon kallas för kakorna, kullen heter Joy og Baking

Jag längtar verkligen till det blir mindre snö så vi kan ut och spåra! Nu när jag har en blogg som kan lägga ut vidoeklipp så måste jag visa Arracs andra spår och sista inför vintern. Tyvärr fick vi batteri torsk efter spårstarten och husse var inte helt med på noterna. Han viste inte om han skule filma mig eller hunden. Hmm... Han vet till nästa gång han ska filma att det är hunden jag vill ha på bild   men här får ni en smygtitt på Arrac som är 11 veckor gammal. Spåret är ca 30m långt och har haft en liggtid på 30 minuter. Först leker han med en urmbunke och så plötsligt hittar han spåret. Han går i spårkärnan 95% av hela spåret!

Visst är han söt!? (Av det lilla hans syns i bild vill säga).

Vi har också tränat på bakdelskontroll och apportering idag.

Det är super bra med att filma sig själv, jag ser massa tabbar jag gör när jag tittar på filmerna. När jag väl sitter där så kan jag klia mig i huvudet och undar vad jag gör för fel. Sen tittar man på filmen och hittar massa missar   

Missarna för idag var mest att jag tränade för långa pass. Det kändes inte mycket, men sanningen kom fram på film. Sen var jag lite trött i huvudet när jag började men apporteringen. Jag hde inte bestämt mig vad det var jag skulle kritera just nu!?! Ja ja, det är inte lätt att vara sin egen instruktör! Man behöver verkligen andras ögon när man tränar. Det är en sak att lära och hjälpa andra... men vem hjälper mig  ????

Ja ja det går väl men tar lite längre tid bara. Jag hoppas jag får upp filmen ikväll så får ni se hur det går för oss.

Hej så länge!

Välkommen till min nya blogg    Jag tyckte att min andra blogg var så tråkig och det fanns så lite variation mellan färger och möjligheter att snygga till bloggen. Här finns nu lite mer finesser   Nu har jag lagt upp några länkar bland annat till den gamla bloggen och tillbaka till hemsidan (hundreda.se) och så har jag lagt upp länk till Arracs uppfödare så alla kan läsa och se vart han kommer ifrån (det tror jag inte Tina har något emot).

Ett par bilder från idag då Arrac smaskar på ett märgben

  Han ser ganska rolig ut då han biter i ett och håller i ett annat. Zelda ligger intill och trånar efter ett av märgbenen. Arrac var snabb och tog hennes då hon lämnade sitt så nu har han två!  

Min farmor var på besök idag med sin Schäfer Roy. Jag visste inte att han skulle med så jag stängde in honom i farstun. Arrac blev skrämd av honom då han var mycket liten. Inte för att Roy är elak på något vis men han är en osäker hund och visar ett osäkert kropsspråk.

Ja vad händer då, jo Arrac rusar fram mot kompostgallret och skäller, svansen på halv stång och öronen framåt - han är arg /rädd?! Ett litet valpmonster. Roy står på andra sidan och skakar.

Jag sa att nu får de inte åka förren Arrac har lugnat ner sig, jag vill inte att han lär sig att detta är ok! Jag belönade allt som lutatde åt en lugn hund, en sekunds tystnad och så vidare.  Jag jobbade mycket med lugna famnen. Ja den som var envisats vann. Matte i det här fallet. Hans små attacker avtog och tillslut hade jag en valp som tittade på en annan hund i stället för att monster.

Det hela slutade mycket gott. De pussade på varandra och Arrac hade tagit av sig sin monsterdräkt och var återigen en valp som hälsade på en vuxen hund. Vi gick ut tillsammans och kissade lite och tog ett trevligt farväl till varandra.

Nu måste de komma hit snart igen så de får lära sig att båda är vldigt trevliga hundar. Jag vill inte ha en liten argbigga  

Nu ligger han och gnager igen på sina ben. Han tog det från Zelda igen, den lilla rackarungen