Idag är det min och Roberts 8 årsdag tillsammans! När jag vaknade i morse hör jag att Robert ger något till Arrac och säger "ge den till matte"... Arrac kom in med ett litet lila paket. Robert är jättegullig och har köpt söta guld örhängen till mig    Söt han är!!! ( Ja husse syftar jag på!)

Vi träffades innan det men den 1 januari 2003 blev vi ett par! Jag var bara 15 år då  . Vi träffades i skolan då jag gick på högstadiet och Robert i gymnasiet.

Vi har varit förlovade i 6 år nu!    

Det finns nästan inga bilder på mig och Robert tillsammans men här är den senaste bilden på oss när vi hämtade Arrac (den lilla skitungen lyckades nässla sig in i detta blogginlägg också   )

Jag och Robert den 14 November 2009 när vi hämtade Arrac! 

Fick en helt bunt med anmälningar på kurserna i vår! Så här ser det ut med platser just nu

• Valpkurs - 3 platser kvar
• Inkallning - 1 plats kvar
• Spårkurs - Endast reservplatser 
• Uppletande - 2 platser kvar 
• Tävlingslydnad - Endast reservplatser 
• Klickerkurs i Arninge - Platser finns
• Hundmöteskurs - Platser finns
• Vardagslydnad 1 - platser finns

I vår kommer jag att få se välbekanta ansikten och flera nya    

Zelda fick Zylkene som är lugnade. Hon hade bomull i öronen, en koja under soffbordet, ett märgben att tugga på och JÄTTE HÖG musik. Hon blev lite orolig, men kunde tugga ben. Lite loj tycker jag att hon var, började ge henne lugnande i morse och hon har varit lite seg...

Arrac började skälla när första smällen kom, han slutade när jag sa åt honom. Sen ställde han sig i fönstret och tittade på fyverkerierna. Han verkade tycka att de var fina! Han såg nyfiken och intresserad ut. Sen hoppade han ner och la sig. Det var då jag la fram märgbenen och de tuggade glatt. Zelda var lite orolig men Arrac var mycket upptagen med sitt ben!

Vid 00:30 gick jag ut för att rasta Arrac för kvällen. Det pangade på bra fast längre bort, vi såg inga fyverkerier. Han brydde sig inte ett dugg av smällarna! Skönt! Han både bajsade och kissade helt oberört, som vanligt helt enkelt   

När jag skulle rasta Zelda däremot så gick hon glatt ut och sätter sig för att bajsa. Mitt i bajsandet hör vi en pytteliten smäll LÅNGT borta! Hon tryckte på fort så hon blev klar och släpade mig in...!!!! Men hon fick inte panik som hon brukar få vilket var skönt både för henne och för oss och för Arrac's skull