Har inte orkat skriva, har inte velat skriva, finns det ens något att skriva? Zelda finns inte med oss längre och det är fruktansvärt. Igår när jag och Arrac kom in från rastningen och jag skulle ta av honom koppel och halsband så både ser jag och hör Zelda komma i mörret mot oss från vardagsrummet. Det gör hon varje kväll eftersom hon är för trött, seg och har hon så orkar hon inte alltid följa med när jag går ut med Arrac, men hon kommer när vi kommer in och då vill hon gå ut.

Men hon var ju inte där! Min hjärna var både säker på att jag såg och hörde henne men lika fort var hon bora! Hjärnan spelar mig et spratt!

Jag saknar henne så!

Hon finns där som en skugga men ändå inte