Var hos sjukgymnasten igår och jag orkade inte skriva om det då och knappt att jag orkar skriva om det nu heller...

Det började bra på väg in till sjukgymnasten Anna Holmgren. Vi stod utanför och väntade och Arrac fick ett hundmöte av en Aussie och en Dalmatiner som gick 6-7m ifrån oss. Arrac stod lugnt och tittade på dem! Även fast den prickiga saken ställde upp sig och tittade på Arrac! Han fick ett tajt möte när vi gick in i väntrummet av en gammal labbe hane, max 2-3m från oss. Arrac var tittade och gick förbi med lite pip då han tyckte att det var jobbigt. På väg ut sen fick vi gå rakt emot en Bullmastiff tik och det klarade han galant också, med pip men det är så stora framsteg för Arrac!

Inne hos Anna började det bra med att vi fick breöm för att vi har skött rehaben riktigt bra. Hon var jätteglad över framstegen med Arrac och det var över förväntningarna. Sen började vi prata allvar....

Hans muskler är hurhålkade vilket innebär att stora delar av musklerna är DÖDA! Och det blir helt enkelt gropar där som alltid kommer att finnas. Kroppen kompenserar så mycket den kan med att andra muskelfibrer ska ta hand om området men det gör gropen bara mindre, den försvinner aldrig. Det kan ta 3-4 år innan muskeln är så återställd som den kan bli. Helt återställd blir han ALDRIG efter alla hundbetten!!! Agility kan vi bara glömma det får han inte ens träna över några omständigheter! Hon började också prata om att jag kan få ut hans livförsäkring tidigare då jag har "användbarhets försäkring" på honom som tävlingshund. Hon säger att risken finns att han aldrig kommer kunna tävla i agility, bruks (sök, spår, rapport, skydd) kanske att vi kan tävla tävlingslydnaden men hon var osäker på de högre klasserna. Det dröjer flera månader innan hon vet säkert men risken är STOR!

Så med andra ord så krossandes alla våra drömmar! Syftet med VARFÖR jag ens skaffade Arrac försvann i ett fasansfullt ögonblick! Bara för att en hund kom ut lös och bet sönder Arrac så är hela mitt och Arracs liv del förstörd och definitivt påverkat! Jag kommer aldrig kunna göra det som faller oss in. Han kanske ALDRIG får träna sitt älskade sök igen! Agility får vi inte ens börja på, skyddet och rapporten får vi inte ens testa! Framförallt rapporten hade jag tänkt att börja träna men det får vi kanske inte göra.

Han kan få vara en aktiv SÄLLSKAPSHUND!!!! Men hallå jag vill inte ha en sällskapshund! Arrac är INGEN sällskapshund! Han kommer må dåligt hela sitt liv om han inte får arbeta ordentligt!

Jag ska göra allt jag kan självklart men att tänka positivt just nu är inte alls lätt! Det här har kostat oss massor med pengar för veterinär, rehab, sjukgymnast och mer blir det! Jag måste köpa en Novafon så jag kan behandla Arrac med hemma varje dag, den kostar 2500kr. Jag behöver låta Arrac laserbehandlas som kostar 750kr per tillfälle och det går INTE på försäkringen trots att jag har rehabförsäkring. Han behöver gå på Treadmill 1 gång/v och simma 1 gång/vecka. Den här historien om Rottweiler Attacken kommer att sluta på flera tusentals kronor för oss. Vi kommer ju koma upp i totalbeloppet för vad försäkringsbolaget täcker långt innan rehaben är klar. Så resten får vi lägga ut med våra egna pengar. Än så länge har detta kostas över 7000kr och då har vi simmat i sjön för att spara pengar. Vilket inte alls är det värsta. Det väsrsta är att leva med det här nu, leva med att hela vår vardag och tillvaro är förstörd. Jag har en arbetsnarkoman som inte får arbeta! All träning jag nu lägger ner och kommer fortsätta lägga ner är allt annat än kul. Det tar mycket tid och sen finns inte så mycket tid kvar att träna lite roliga saker (som han får göra...)

Nej jag orkar inte fortsätta!

Rehaben nu: Vi får inte öka på motion än! Han ska fortsätta simma lika mycket, han ska använda pilatesbollen varje dag, kroppskontrollövningar och sen behöver han tredmill, novafon och laser som jag inte vet hur jag ska kunna betala...

  Den här symbolen sitter på vårt ÄLSKADE hundarbete just nu.... och i värsta fall så sitter den kvar hela Arracs liv! Lätt med happy face nu...? Jag är inte alls bitter!

Ja coolt blev det, är nöjd! Nu har jag prövat göra halsbandet i knutet halvstryp 5,5cm bred till Zelda. Första gången hon har fått något med rosa, tycker detta blev lite fräckt ;)

På hemsidan finns all info för dig som vill beställa ett halsband!

www.hundreda.se

YES! Vägde Zelda igår och hon har gått ner ytterliggare 2kg! Nu väger hon endast 53,8kg när vi startade hennes tränings- och bantningsschema vägde hon 57,3 kg! Det låter ju som hon är jättefet det är hon inte med dessa kg gör att hon blir lite mullig    Jag vill ha ner henne till 50kg! När hon var vältränad innan Alband sa att hon skulle SLUTA motioneras (+en kastrering på det!) pga hennes diagnos med artros... Så har hon gått upp från 49,5kg till 57,3kg på 3 år! Nu kan jag mycker mer och vet att det var det sämsta tipa vi kunde få! Nu vill vi ha en smal mastiff med muskler igen! Vi är på god väg!

Bilden är från en kurs från förra sommaren och där vägde Zelda kanske 56kg. Bilden tagen av Elin Åström.