Nu kan vi gladeligen presentera att Anders Hallgren kommer till oss och håller i föreläsningen 

hundens psykologi och människans...

Pris: 250 kr

Tid: Onsadg kväll 9 november

Plats: Tibble Gymnasium 

Det kommer blir en härlig kväll med bra föreläsning, bokförsäljning med Anders signerade böcker, bubbel, snittar och annat skoj som ni bara inte vill missa! 

Anmälan: hallgren@hundreda.se

Ja då har man varit ute idag och fiskat nya lärdommar. Det är mysigt att gå kurs hos Eva! Jag kände igen det mesta som hon gick igenom så tyvärr ingen "aha-upplevelse"... Men det fina med repetitioner är att hennes lärdomar sätter sig mer än innan, så är det ju   Så med andra ord så fick jag med mig det mesta hon förmedlade idag. 

Lite statestik för den som är intressrad av vad vi kan komma ihåg

ORD - 7%

KROPP - 38%

KÄNSLA - 55% 

Så med andra ord så kommer vi ihåg väldigt lite fakta. Kroppsspråket sätter sig mer i minnet och allra mest är det känslan vi hade underdagen man kommer ihåg mest. Så fukar det!

Men man kommer ihåg mer om man antecknar (minns tyvärr inte vad det är för procentsats) detta har vi inte gått igenom idag, det är jag och onödiga saker som jag minns från skolan   Jag då brode komma ihåg mer än 7% eftersom jag har gått hennes föreläsning tidigare och då antecknade jag järnet! Nu satt jag mest och njöt och lyssnade, skrev lite grann gjorde jag  

Men Zelda klumpen fick vara med mig idag! Jag sprar Arrac tills i morgon då det är en ny kurs i tävlingsfotgående! Det behöver vi verkligen då positionen är för långt fram fortfarande.... Mer om det i morgon.

Zelda är lugnet själv hon! Hon njuter att vara med på kurs och lyssna på Evas teori  

Titta på de andra hundarna som jobbar är också nice, bara hon får ta det lugnt så är hon nöjd!

Zelda på lunch promis i Västberga

Efter luch så var vi först ut då vi själva fick bestämma ett moment eller beteende att jobba med. Jag valde apporteringen med henne då hon inte gillar det så fasligt mycket. 

Hon var jätteduktig oc var bra på att hålla koncentrationen. Eva vill avsiktligt gå in och sabba för hunden så hunden blir snuvad på en belöning och ger järnet nästa gång. Zelda klarade utmaningarna med glans! Hon charmade alla när Eva och jag pratade med att hon lägger sig ner och bara slappar! Hon har så skön stil! Men lite aktiv var hon nog med att visa lite fina cirkuskonster som hon kan då ingen köttbulle kom!

Jag fick fint beröm av Eva för den fina grund som Zelda har i apportering!   Alltid kul på att få kvitto på att man gör nått bra   Jag som inte ens har några mål med Zelda, jag tränar henne bara för aktiveringens skull så hon har det bra resten av sitt liv  

Såg att Elin tog bilder på oss när vi jobbade, måste fråga henne om man kan få någon   Ja det var också lite kul att när jag skulle betala parkeringen så såg jag en människa som var fruktansvärt lik Elin som jag träffade i Vårgårda. Men det här är ju fel del av Sverige så det måste vara någon annan... men hunden var mycket lik Elins hund.... Det var Elin och två tjejer till som har hundar från MiVinnas kennel, ett litet Aussie gäng! 

Eva pratar om hur vi ska öka koncentrationen på platsliggning. Idag dock så var denna BC väldigt duktig och ville INTE visa sina brister  

Kul dag och jag ser fram emot i morgon! Jag var lite busig och la ett spår till Arrac på 210m som han ska få ta här på kvällen! Det är inget ansträngade men han MÅSTE få ur sig lite energi till i morgon annars kommer det inte vara så kul... Då kan han inte koncentrera sig så bra som han kan vill jag lova! 

Min katt Maja som höll mig sällskap hem efter att jag lagt Arracs spår! Jag skriver inget om mina katter men jag har tre sånna också   + lite extra djur som de drar in  

Jag är så nöjd med min Zelda idag! Puss på dig gumman! Toktrött och nöjd är hon idag!   

Jag och Camilla har ju samarbetat och hjälp varandra sedan vi startade våra företag. Men idag går vi ihop och är Hundreda tillsammans!

Nu har vi dessutom planerat ihop flera extra kurser till hösten!

Gå in kika vettja!

Som många av er vet så kan en enda händelse ställa till det för en hund. Det kan räcka med att skrämma en hund en gång och sedan är det månader eller år med träning av det! Det känner alla till tror jag?

Eftersom jag jobbar med problemhundar så har jag gått in på djupet med detta och jobbat med många hundar och studerat, analyserat, läst dem och mycket mer. 

En sak som jag har kommit fram till är att man inte kan förstå det till 100% förren man själv har upplevt det hundarna går igenom. Det blir liksom pricken över "i", man kan plugga sig till mycket, jobba med det praktiskt, få erfarenheter men det sista lilla för en 100% förståelse måste man nog uppleva själv!

Bilderna har ingenting med texten att göra 

Många av er vet att jag var med om en trafikolycka den 20 dec -10 vilket är drygt 6 månader sedan. För att ni ska förstå vad jag vill komma fram till så ska jag förklara några saker om vad som hände. 

Två veckor innan olyckan så blev jag av med en backspegel när jag körde buss av en liten lastbil som vinglade in på min sida av vägen. Jag hörde bara en smäll och skulle se i backspegeln men ser ingenting. Insåg då att spegeln var borta. Jag reagerade knappt, men när jag insåg vad som hade hänt så kom rädlsan i efterhand om VAD som skulle kunna ha hänt!

Sen var det inte mer med det...

Två veckor senare så körde jag ned för en backe och börjar bromsa försiktigt för det kommer en korsning längre fram, varav en stor lastbil med en container står stilla och väntar på att få köra... Bussen saktar in... och så känner jag hur däcken släpper på isen! Jag kan inte göra någonting annat än att hålla i mig och förbereda mig på en otrolig smäll! Jag ställde in mig på att dö! 

Jag klarade mig bra eftersom jag sitter ju här   Men nu börjar jag komma dit jag vill med den här texten...

Jag belv inte rädd för halkan. Jag blev inte rädd för att ha ett stort fordon framför mig för jag tog det så försiktigt jag kunde så jag VET att jag inte hade kunnat göra annorlunda nästa gång.... Däremot blev jag fruktansvärt rädd för mötande lastbilar!!!

Min hjärna blev mer rädd för den första lilla incidenten som hände två veckort tidigare som utlöstes av den stora olyckan! SKillnaderna på dessa två händelser var att den första lilla med backspegeln var ett överraskning och den stora olyckan visste jag skulle komma! 

När det handlar om rädslor så kan vi INTE veta VAD som en individ kommer att bli rädd för! Detta gäller även våra hundar!  Som ett exempel för de som tränar sina hundar med skrämsel som att kasta något i rumpan på hunden så hunden ska bli rädd... så kan vi OMÖJLIGT veta VAD hunden kommer att bli rädd för! Hunen kan lika gärna bli rädd för, matte, platsen, löv på marken osv istället för en andra hunden... Ni förstår nog vad jag menar. Men det är fortfarande inte dit jag vill komma även om detta nog är lika viktigt!

Måste återgå lite till mig själv igen och olyckan för att komma till skott! Idag är det 6 mån och 6 dagar sedan olyckan. Jag var ute och körde buss dagen efter olyckan för att jag inte ska bli rädd. Det gick jättebra. Sen var jag ju sjukskriven, men jag var ändå ute på vägarna med bilen. När jag sedan började köra igen så insåg jag VAD jag hade blivit rädd för!  

Mötade lastbilar på smala (de vanliga svenska vägarna). Motorväg är ju ingen fara! 

Rädlsan växte inte men den fanns där vi varje möte! Jag började med kraftiga inbromsningar vad varje möte av en lastbil och körde långtut på kanten. Jag vågade int titta på lastbilen och min kropp reagerade med ett kroppspråk som förbereder sig på en krock! Detta spred sig så jag började bli rädd för bussar också samt de lite mindra lastbilarna också... När jag kör bil var det bra, men sen när rädslan faktiskt började växa fick jag obehags känslor även i bilen om jag mötte lastbilar, absolut inte så jag blev rädd men jag kände ett obehag! Man rycker undan lite. 

Idag 6 månader senare är det bättre men jag släpper fortfarande på gasen, ev bromsar lite och kan titta undan en aning. Samma reaktioner fast mindre! Jag har varit ute på vägarna i stort sett VARJE dag och tränat mig själv! 

I hundträning där en hund har blivit rädd för något så tar det TID att träna bort! Tänk dig en hund men min reaktion (som egentligen inte är så allvarlig) så har jag tränat i snitt 6 dagar i veckan, flera timmar varje dag, och 6 månader senare finns det forfarande obehag även om du inte skulle så se mycket på mig så känner jag ändå samma obehag! För hundarna är det samma sak!

Nu har jag kommit till det jag vill säga. Vi vet INTE VAD hundarna blir rädda för. Vi VET inte styrkan av rädlsan eller obehaget för allt visar inte hunden men det finns där!

Om du soppar smutsen under mattan så syns den inte med det finns forfarande kvar! 

Man måste träna helst varje dag för att rehabilitera en rädlsa för att den inte ska bli värre! Det TAR tid! Bara för att reaktionerna har mionskat till nästan osynliga så är man INTE klar med träningen! 

Jag vet inte hur lång tid det tar innan jag slutar att ha en liten reaktion på mötanade stora fordon. Tänk på att en rädsla kan växa trots träningen! Tränaingen är dock ett måste för att det överhuvudtaget ska bli bra så småningom! Jag var först rädd för lastbilar och nu stora fordon och jag måste träna möten mot alla dessa om det ska bli bättre! Jag är idag stolt över mig själv när jag vågar titta rakt fram och inte titta bort när jag får ett möte! Jag mår inte dåligt nu av det, men obehaget jag får i ett möte är inte kul! 

Kan vara så att det alltid finns spår av det som hände mig. Inte säkert att det försvinner helt och hållet!

Detta har givit mig en ännu djupare kunskap om hur hjärnan på oss däggdjur fungerar som varken utbildning eller erfarenhet kan ge. Även om man kan detta så blir förståelsen på ett helt annat plan! 

Har er hund varit med om något så tänk på

- Det kommer ta tid!

- Man vet inte hur rädslan kan växa förren den finns där

- Det kan bli värre ett tag trots att man har en bra träningsplan

- Att skrämma hunden är en träningsfrom som vi inte kan kontroller över!

- Räsldan kanske inte försvinner helt!

- Tränar min inte kan man räkna med att reaktioen blir värre med tiden

- Tänk vad en till liknande händelse kan förstöra för hunden!

- Skydda hunen

- Glöm inte bort hur hunden kan känna sig även om det inte syns!

Det finns mer att tänka på men dett var några viktiga saker. Jag hoppas att min historia kan ge en insikt till er hundägare. Kanske någon som till och med har varit med om liknande? Kom ihåg det om din hund dessutom är rädd eller har blivit skrämd!

Vi hundar och människor fungerar precis likadant när det gäller detta! Det är för att våra hjärnor är väldigt lika varandra. Jag tänker inte idag skriva en uppsats om den biologiska biten över hur det fungerar rent kemiskt i hjärnan, det kan jag göra en annan dag. Idag räcker det med liknelsen mellan männsika och hund som vistas sig fungera precis likadant! 

Idag har Camilla och jag varit ute och gjort hemlisar i företaget som kommer ut om ett par veckor! Hihi vad kul allt ska bli!

Hade tänkt gå en LÅÅNG promenad med Arrac men känner mig inte så sugen när himlen har öppnat sig!

Nu sitter jag vid datorn och jobbar för fullt. Har redan jobbat i 3 timmar! På en ledig dag   JAg skriver välkomst brev till alla er som har anmält er till höstens kurser så kolla mailen för de borde ni ha fått. Har några till att skriva ihop dock... 

Några av kurserna är snart fulla så har du funderat på att gå kurs men inte anmält dig än så är det dags   Nu har både jag och Camilla börjat annonsera och då brukar anmälningarna rasa in! Förra året brakade det lös när norrort och roslagen var tappetserade med annonser   HÄRLIGT! SÅ vi hoppas ju givetvis på lika många glada kursare i år!  

Har gjort stockholms stad osäker och shoppat! 

Har fått två beställningar på hundporträtt av hund så jag har varit på Kreatima och inhandlat kvalitets papper då jag hittills bara ritat i mina skissblock. Nu köpte jag ett tjockare papper som ska hålla lystern i teckningen LÄÄÄNGE! Så beställer ni teckningar av mig så är det kvalite som gäller! Blir man inte nöjd med sitt porträtt så gör jag om tills kunden är nöjd!

Givetvis passade jag på att handla in så jag har bättre kvalite på aquarellpapper också samt lite annat smått och gott som jag behöver fylla på med hemma! Rena rama julafton för mig att gå på Kreatima!

Köpte också en bok då jag fick ett presentkort på Akademibokhandeln. De har inte så stort utbud av hundböcker man jag hittade en spårbok som verkade intressant. Hoppas på att hitta nya ideer och svårigheter att ge som utmaningar till mina och andra hundar! Han som skriver boken är mer inriktad på försvarsmakens spår och jag är ju mest inriktad på tävlingsspår så den verkade mysig att läsa med en kopp te och fika  

Lite kläder blev det också! Att shoppa kläder med DEN stora kassen från Kreatima var inte lätt vill jag lova!!! Träningsvärk kommer jag att ha i morgon!

Jag vill ju teckna NU!!! Men jag har inte fått in fotografier än från beställarna så jag får snällt vänta lite till...    

Många undrar nog vad som räknas som motivation? Jag har svaret på detta! Motivation är när man är beredd att gå över lik för att få arbeta! Det säger i alla fall Arrac!

Jag tränande lite med metall apporteringen i trädgården och övergick till till lite trädgårdsarbete, så jag la metall apporten på bordet och det var ju inga konstigheter för Arrac att hoppa upp på bordet (med alla 4 tassar) och ta apporten... Sätter sig i backen, släpper apporten så den rullar... hämtar apporten och börjar om! SMART HUND!

Så matte la sedan apporten i ett träd högt upp istället....

Matte jag når den inte!!!! Den ligger för högt! Jag vill apportera!

Från andra sidan då...???

Nu kanske från den tredje sidan....

Nu... nu... NU tror jag att jag når den!!!!!

Nu kommer den...

YES!!! Min älskade metall apport!!!

Detta mina vänner är motivation för en metallapport!!!!