I går gick vi vår promenad på Roslagsleden och ställde upp som fotomodeller till en bok. Det är ett av mina ekipage som har gått nästan alla mina kuser som ska skriva boken och klart jag ställer upp!

Boken kommer att hete "Vandra Rosagsleden" och kommer ut i mars 2013 på Calazo Förlag. Författaren är ingen mindre än min kära vän Gunnika Isaksson Lutteman! Hennes sambo Tomas Almbo och hon själv fotar bilder till boken. Hon driver företaget 52 Adventures! Givetvis ska de fota fler gäng som vandrar och sen är det upp till förlaget att avgöra vilka bilder som kommer med. Så vi får se om jag och Arrac kommer med i boken   Vi fick några bilder på mailen i natt som vi vill visa såklart! Jag drog med mig ett gäng goda vänner och alla har ju givetvis hundar. Tyvärr är inte Zelda med på några bilder då Robert fick vända innan vi ens börjat för att lämna henne i bilen. Det började smälla av massa skott och honblev så rädd lilla tjejen! Det är inte lätt när 55kg hund blir rädd.... Hon är iaf trygg i bilen!

Två av mina älsklingar!   

Arrac sitter och tittar på när vi blir fotade utan hundar

Han är ju så söt min lilla kille   

Fluffmonster fick vi med oss, och mamma och Nanook såklart!

Sanna och viggo, Fluffmonster stövlar och sist men med minst lilla Diva med husse Jonas!

Riktigt fint väder hade vi och mamma njöt i solen!

Arrac, Julius och Nanook

Rota i ryggsäckar, läsa kartor och fika

På promenad

Om det inte vore för mamma hade jag aldrig orkat gå ut men hon peppade mig och tyckte att vi skulle träna på banor. Jag tar med mig båda hundarna ut och bygger bana. Det var verkligen fint väder och frisk luft! Det var verkligen bra för både feber och huvudvärk. Att träna hund är medicin om man tränar med måtta! Nu mår jag lite bättre   

Första passet hade jag Arrac kopplad men kastade bort det och tränade lös istället! Han går ju i koppel jämt nu i sin rehab och han har full koll på att han är lös även om han går fot. Nu när det är underkontrollerade former måste han få känna att han är lös också! Har skrivit massa saker vi måste träna på i dagboken också. Fotgåendet är fortfarande vår svagaste moment... Inte fokusmässigt men positionen är för långt fram. Har belönat rätt position lite hemma och det har gett lite resultat då han här på flera bilder går väldigt fint   

Bjuder på massa bilder från träningen. Hanna har tagit bilderna på mig och mina hundar och jag har fotat mamma och Nanook.

Fin fokus och bra position!

En 270 grader höge, snävt och fin fokus

En bra vänstersväng

Nu var det där med att följa med backande matte... Han vill helst in i position och backa med mig    Han får vänta med det till avancerad klass!

Arrac är oskyldig till att välta konen, Zelda slog till den innan. Arrac följer fint!

Spiralen

Sitt framför och höger ingång

Zelda klar för start!

Zelda har inge problem med tre steg bak, plätt lätt!

Spiralen, Zelda hänger med i svängarna!

Fin kontakt efter allt backande

Fin kontakt efter "tysksvängen"

Nanook fixar backandet bra!

Efter "tysksvängen", han är så glad för han älskar verklign det här!

Va duktiga mamma och Nanook är!

Nanook är nyss fylda 6 månader gammal så han är ju bara barnet. Här går de dubbelsprialen.

Vänster ingång sitt

Måste bara lägga till den tokiga bilden. Arrac ligger på filten och vill tydligen han sin belöning.... Hihi!

... Idag har jag inte orkar bry mig om någonting. Hundarna har rastats på tomten, gick en sväng på nästan 30min på kvällen med Arrac inget mer. Får se vad jag orkar med i morgon...

Nu har Sotis lämnat oss på jorden. Jag och äskling har nu kommit hem till den del av flocken som lever kvar. Sotis somnade fridfullt i mitt knä. Han somnade först mycket djupt och snusade och små spann... Han fick slutligen en spruta till och hjärtat pickade snabbt tills det stannade. Han kände ingenting han sov så djupt! Jag hade örat mot honom och kände hur hans själ lämnade hans fina men svaga kropp. Nu är han stark, muskulös och ståtlig med sin svarta man igen. Jag är säker på att han kliver in i katthimlen som en kung, som ett stort svart lejon! Nu mår han bra, ingen smärta inget illamående, nu kissar han inte på sig, nu mår han som allra bäst!

Vi kommer sakna dig så mycket Sotis! Du var en speciell kissekatt som alla kommer ihåg, som alla gillar! Du kommer lämna ett stort tomrum efter dig som ingen kan fylla! Då står alltid på trappan, vedspisen eller för del delen i rabatten när man komer hem. Du hälsar en välkommen hem med ett maju! Du är alltid hungrig och vill ha mat, gärna lasagne som Katten Gustaf! Du håller mig alltid sällskap med allt kontorsarbete, när jag tecknar eller pysslar med något. Du hälper mig att planera hundkurser. Du lägger dig gärna på alla mina viktgaste papper när du kommer in med din leriga långa päls    Vem ska skita ner mina papper nu?! Vem ska jag nu fråga när jag sitter med bokföringsproblem? Vem ska ligga och spinna och hålla mig sällskap?

Vi kommer alltid att minnas dig för den speciella katt du är!   

Bild från vår sista tur i höstsolen idag! Solen sken endast för dig Sotis! När din själv lämnade oss drog mörka moln in över oss och regnet piskade på oss på vägen hem! Du lämnade oss inte obemärkt! Du klev in i himlen med full styrka!

Anledningen att åka till veterinären idag var för Sotis skull. Han är min fina katt som är 8,5 år som jag fick av mina kusiner för 6 år sedan då de ville att han skulle få lgn och ro hos oss då han är åksjuk och de åker till landet så ofta det hinns med. Sotis mådde inte bra av alla dessa bilturer så han kom till oss!

Sotis är verkligen katten Gustaf och äter sin lasange. Stor och lite lagom tjock men mycket nöjd och göad kisse! Han imponerar på alla med sin storhet och kliver in i ett rum som ett stor lejon med ett hätfigt lugn! Alla älskar Sotis   Jag har tre katter och det kan vara bökigt att hålla reda på alla men Sotis tar INGEN mist om! Han är KUNG!

Men vi bestämde oss för att nu måste kungen faktiska ta och banta ner sig det mår man bättre av! Även de andra två tjejerna var lite runda, ja former är ju fint på tjejer har jag hört men vi siktade på beachen 2012!!!! Vi valde Arion light fonder då alla måste äta samma foder. Jodå alla började gå ner i vikt och bli alldeles lagom! Sen har jag inte tänkt mer på det. För några veckor sedan började Sotis kissa inne. Jag köpte då en ny kattlåda ochEvercleans frächa kattsand, kan inte bli bättre för en toalett! Men inte hjälpte det... Han började kissa allt oftare inne. Sen här i söndags kväll stannade jag bara upp och började kela med Strumpan min ena honkatt och Sotis vile vara med. Det är inte så ofta jag ser Strumpan så tog tillfället i akt nu när hon var på myshumör. Jag mös med Sotis också och inser att det var länge sedan jag verkligen tog i mina katter, var många veckor sedan. Jag klappar de nog snabbt och lätt på huvudet ungefär (inte alls stressad matte!) Och inser att Sotis KUNGEn, katten Gustaf, tjockisen är SJUKLIGT MAGER!!! Jag kände varenda ryggkota, varje revben och hela bäckenbenet kunde man känna formen av! VAD HAR HÄNT!!! Han slutade aldrig gå ner i vikt! Jag känner klumpen i magen och detta är fel! Man är sjuk! Direkt på morgonen dagen därpå ringer jag vet och bokar tid!

Givetvis var det samma osmidiga veterinär som Arrac fick stå ut med som Sotis fick. Men först kom en sköterska in och skulle ge honom vaccination...! Hallå! Han är inte här för vaccination! OJDÅ... sa hon. Hon skickade in veterinären istället (puckot!)

Hon började lyssna på hjärtat och utbrister "OJ VILKET BLÅSLJUD!!!!" Jag svalde en stor klump... Hon började prata om att åka till hjärtspecialister på Albano och att de har den rätta utrusningen att undersöka Sotis.

Vi fortsätter med att ta blodprov också. I väntan på svar lämnar jag Sotis i bilen och slinker in med Arrac. När jag får svar på blodprovet så var alla blodvärderna normala och bra. MEN.... sen kommer dommen om hans njurar! De har kraftigt förhöjda värden. Det ena värdet får inte ligga över 13 och Sotis hade 17,1! Det andra värdet ska inte lägga över 160 och han hade 322!!!!!!

Jag känner hur jag mår illa och blir svajig. Hon tittar på mig med sina stora hårda ögon och säger "hans njurar håller på att stänga av!". Oj vad tankarna far genom mitt huvud! Hon började slänga ur sig massor med info och pratade om dietfoder, mediciner och att blåsljudet kan ha med detta att göra. Sköldkörteln kan också vara påverkad men de måste skicka iväg blodprovet, behandling på Albano, ev medicin mot sköldkörteln, viktigt med rätt foder, fortsatt avmagring, jämförelse med människa så skulle han behöva transplantera sina njurar och i väntan på det få dialys!!!!!!!!! Vänta STOPP! Vad är det som händer! Jag får ur mig och frågar om han måste avlivas och får till svar nej. Tankarna fortsätter och jag känner hur hon börjar pressa mig ur rummet, hon är klar med mig. Men vaddå jag fattar inte jag inte är inte klar! Jag känner i magen att det är mer som hon inte säger och jag börjar ställa 1000 motfrågor. Jag känner att hon tycker att jag är besvärlig och att jag ska hem och fundera. Allt bara snurrar vidare, jag kan inte tänka klart! Hur ska jag kunna kontrollera en utekatt som går som den vill och hur ska jag se till att han inte äter honkatternas mat? Han kommer bli sjukare av vanlig mat och fortsätta magra! Jag ber henne att skriva ner de alternativ jag har att fundera på och får till svar

- Nej det är för mycket och jobbigt det får du ta reda på själv!

Va fa är det här!!!!!! För att punkta upp det ag tillslut kommer ihåg är detta

- Njursvikt, en människa hade behövt transplantation och dialys fram tills dess (inte möjligt för katt)

- Medicinering varje dag resten av livet mot njursvikten

- Dietfoder för att han ska må lite bättre och inte magra och till slut dö

- Ev medicinering OM skäldkörteln är påverkad också en medicin varje dag resten av livet

- Få dyr behandling av hjärtat på Albano

- Han har inte gått med detta så länge så jag ha inte varit sen med att upptäcka det. Tydligen kan det dyka upp snabbt! Kissandet inne började för en dryg månad sedan...

Hur ska jag kunna se till att han bara äter sitt dietfoder? Hur ska jag kunna se till att han får sina mediciner varje dag han är inte alltid inne när jag är hemma? Ska jag spika igen kattluckan och tvinga alla katter att leva inne? Hur kommer han att må? Vad utsätter jag honom för? Vad utsätter jag resten av flocken för? Kan Arrac beteende förändring sista tiden ha med Sotis sjukdom att göra? Arrac har varit väldigt på Sotis den sista tiden en dryg månad....!

Jag frågade nog fyra gånger om jag måste ta bort Sotis och får till svaret nej. Jag sa att jag vill INTE ha ett djur som lider varken hund eller katt för min skull för att jag "sparar" på djuret bara för att jag älskar den! Mår ett djur så dåligt vill jag att den får leva vidare i hund- och katthilmen och må bra! (Intalar mig att det finns en himmel för djur även om jag inte tror på sånt) Vet tyckte att ja hade sunda åsikter vad gäller djurs lidande.

Då kommer min sista motfråga. Om jag gör allt detta för min älskade Sotis, kommer han att må bra???! Svar: nej! Hon svarar att han kommer känna sig trött, yr, dåsig, konstakt illamående och att dieten kan lindra och att medicinen bara bromasar och gör att han dör långsammare!!!! Va helvete är det för svar! Varför ska jag utsätta honom för allt det och veta att han ändå kommer må skit, skit och SKIT! Sen säger hon "du ska nog hem och ta en funderare!?" Men jag har ju inget val! Fundera på vad? Hon sa ju inga alternativ han skulle inte avlias och hon tyckte att jag hade fler djur att tänka på som kommer drabbas av detta. Gör jag ingenting så dör han en plågsam död. Lägger jag ner tusentals kronor så lider han och jag drar ut på lidnandet!? Är det mina alternativ!

Förkrossad sätter jag mig i bilen ännu ej medveten om vad de har sagt. Sorterar tankarna och sen ser jag precis så som jag har skrivit nu. Det finns inget alternativ för mig och börjar gråta när jag känner att Sotis måste få vandra vidare   Åh vad jag hade behövt husse med mig! Det är jobbigt! Mitt första egna djur jag måste ta bort. En flockmedlem sa bort! Arrac älskar Sotis! De är som två bröder osm hela tiden jävlas med varandra och hittar på hyss! Hundarna kände verkligen av min sinnesstämning hela kvällen....

I morgon ringer jag min vanliga veterinär och berättar läget och får se om jag fr åka dit och låta honom somna in i lugn och ro. Jag vill inte till CP tanten igen!

VILKEN HEMSK DAG! Min ÄLSKADE SOTIS kommer lämna oss snart endast 8,5 år gammal ingen ålder för en katt!     

Sotis när han var ung och frisk ca 3 år gammal när vi bor i urskogen i Ununge!   

NÄ JAG VILL INTE!!!

Idag var det återbesök hos Jessica Pelz! Jag är fortfarande jättenöjd med Jessica och glad att jag har bytt till henne. Hon är så himla noggrann när hon går igenom Arrac. Allt, allt och åter allt kollas. Det bästa med henne är hennes känsla för att lyssna på Arrac. Hon är så lugn och det är på hans vilkor och det gör Arrac lugn! Han gillar inte alls hantering och han klarar av allt ligga avslappnat ofta.

Idag var Arrac mycket irreiterad av sin tå som han har naggat och slickat sönder... Han är just nu mest störd av just den och han belastar inte vänster bak fullt ut. Det är ju höger bak och rumpan som han har blivit biten i så att han har gjort illa tån på vänster tass är ju inte så bra. Vi vet inte om det är något nytt som hänt nyligen, Jessica hoppas på det för då skulle det underlätta och det ger också en vettigare förklaring. Om det är något som kommer från attacken och dyker upp nu gör det hela lite stökigare, ja eller nått sånt sa hon   

Han har troligtvis fortfarande ont, lite svårt att säga då han nu HAR ONT i tån i vänster baktass. Han är helt klart störd på vissa punkter i rygg med framförallt runt höger armbåge som belv illa biten. Han vrider in armbåden och då i sin tur vrider han ut tassen... Vi ska inte öka på vår rehab med något alls i detta läge då vi måste få bukt med tån så den inte förstör för oss nu. Jag ska avvakta med spår, cavaletti, slalom och sitt/stå. Hon vill ha in smärtlindring och gärna en röntgen på honom och ha ett återbesök om ca 10 dagar. Skulle ändå med Sotis till veterinären efter så lyckades smyga in Arrac också.

Ett gott tecken är att han har musklat på sig mycket bättre och det är relativt jämnmusklat! Det känns ju lite kul   

Väl hos veterinären så var hon mycket ifrågasättande och skeptiskt till att jag kunde veta att han har ont. Hon ifrågasatte hur jag kan veta något sådant. Jag förklarade även vad Jessica sagt och att jag nyss kom därifrån, men hon var fortfrande mycket skeptisk. Innan vet kom in i rummet så hände något med Arrac... han bara "slog av" han brukar vara orolig, vanka, hässja, flåsa, långa mungipor osv när han är hos vet. Det var han nu också i några sekunder och så pang slog han av och blev TOTALT LUGN! Inte lik Arrac. Han var inte alls helt närvarande... När jag tar upp honom på bordet för undersökningså började veterinären SLITA i hans högra bakben! Jag hade innan förklarat att han har svåra bitskador och muskeltrauma!! Jag höger rösten och säger att hon får INTE slita så våldsamt i min hund! Han har ju ont och är skadad där! Hon tittade bara på mig och fortsatte! Jag kastar dit mina händer och markerar fysiskt att det inte är OK! Hon dämpar sig något när jag håller i Arrac som blockerar att hon ska slita i honom men hon säger ingenting... Hon säger att han inte har ont och jag säger emot att han visst har ont. Jag förklarar hur stressad han är och att han har stängt av. Hon kontrar med att säga "jag kan också läsa hundar" men tydligen inte eftersom hon tycker att han är lugn och smärtfri! Jag talade om igen hur lugn han var hos Jessica och vad hon såg men även jag! Nope inte hjälpe det! Veterinären kan sin sak och hon kan minsann läsa hund och jag som känner min hund har inte en talan om det! PUNKT!............................................
...................MUPP!

När hon börjar undersöka tån så säger han ingenting, han tar inte bort tassen alls när hon kollar på tån. Hennes bedömning var att han har inte alls ont och att jag har fått mina tankar kring att såret gör ont.... Jag försökte förklara att han hade ont INNAN det blev ett sår! Han har själv slickat och naggat så det blev ett... Jag hade mina farhågor att vet bara skulle se på själva såret... Vi behöver en smärtlindring för att kunna se om han får en beteende förändring (till hans normala tillstånd) om han inte har ont. Då kan man utesluta eller bekräfta smärta... Jag får alltså varken röntgen eller smärtlindring, endast en gel med kortison för att hjälpa sårläkningen....

Underbart hjälpsam veterinär!!!!! NOT!!! När jag kom hem fann jag att jag har kvar Rimadyl sen attacken som borde räcka 1-2v! Jag älskar mig själv som sparar på all!

Skeptisk Arrac håller noga koll på att Jessica inte tar hans tå och springer iväg med den!

Arrac får rumpa och rygg undersökt

Notera att han inte får massage utan en undersökning här!!! Duktiga kille! Men det kan ju hända att Jessica undersöker på ett så proffitionellt sätt att en undersökning är som att liksälla med massage!

Efter undersökning gömmer man sig medan matte tar med sig den sista av informationen som vi behöver med oss hem! "- Mysigt med en koja" säger Arrac och "absolut igen kan se mig!!!!"

Alltså en dag med blandade resultat för Arrac...

Har precis gjort ett varsitt halsband till mina katter. Jag fick hem ny tråd idag nämligen svart med reflex! Vill att de ska synas i mörkret lite bättre då de mest kör "chicken rece" med bilarna ute på stora vägen där alla kör fortare än 70km/h!

Halsbanden är 1,8cm bred med säkerhetsspänne som går upp om katten fastnar ute samt en liten D-ring som man kan fästa namnbricka eller vad man vill. Jag tänkte nog skaffa namnbricka med telefon nummer så folk vet var de hör hemma om det skulle hända något...

Det kommer att gå att beställa hundhalsband med reflx men de kommer att bli lite dyrare då reflexen kostade mycket att köpa in. Mer info om det kommer senare!

PRIS: 79 kr till katten!

Finner ingen insiration till någonting alls just nu. Energin är i stort sett slut. Ryggen värker och jag har en miljonsaker att göra och är sjukskriven från busskörning. Detta påverkar helt klart mina hundar också!

Nu har jag fyllt i rehab schemat i 4 veckor och jag har gjort mitt allra bästa! Det är väldigt svårt! Jag tycker att det är godkänt men vad jag tycker har inte så stor betydelse så jag får se i mogron vad Jessica säger. Jag har sett beteende förändringar på Arrac. Jag vet inte hur stor del av detta är hans bakre tå som han har slickat sönder. Han reagerar på en led i tån eller så stramar det bara i huden då han har slickat så det blivit ett sår...

Jag har legat lugnt med hundmötesträningen då jag sett att han inte har mått bra sen vi gick på ralyutbildningen. Han tyckte det var så jobbigt med alla hundarna där och var stressad några veckor efter det. Han började äta mer mat ca 1,5v efter det då han behöver fylla på med energin som har gått åt att vara stressad. Sen har det hänt små saker och har gjort att den stressen hänger kvar. Han är väldigt låg förtillfället och visar beteednen som jag aldrig har sett på honom. Han blir låg även vid träning, han är misstänksam om jag säger att vi ska träna. Annars så kommer han som ett skott när jag säger att vi ska träna! HAN ÄLSKAR ATT TRÄNA!!!! Så han mår het enkelt inte bra! De gånger i hans liv då han ratat träning har det visat sig att han är skadad eller är sjuk.

Vi ska ge oss på lite rally idag så får vi se om han tycker det är kul idag   

Så imorgon ska han till sin sjukgymnast och Sotis min katt ska till veterinären då jag tror att han är sjuk.... Inte alls kul!

Hoppas att jag kan bjuda på ett roligare inlägg senare idag!